I helgen förlorade den här världen en helt fantastisk männsika. En föredetta konfirmand till mig gick bort på grund av droger. I och med att det här hänt så har fler och fler berättat om personer de känt som också antigen dött eller blivit förlamade på grund av att de hamnat i någon slags psykos när de varit höga. Det är ju hemskt hur vanligt det här är! Men ändå inte så konstigt..
 
Tänk efter på vad för slags samhälle vi lever i. Till och med i oskyldiga tv-serier, som bland annat "Friends", talar de om hur de gick omkring höga vid något tillfälle i deras liv. Precis som om det skulle vara hur ofarligt som helst. Men det är det ju inte! Det är ju inte konstigt att ungdomar blir nyfikna på drogernas påverkan när de ser hur kul det kan vara på tv och alla de har ju överlevt.

Och har ni hört förklaringen till att det ska vara okej att ta droger. "Det är ju en växt och cigaretter är ju farligare". Fine! Gå och ät en flugsvamp och se hur ni mår efter det! Och rök inte cigaretter då, när ni vet hur farligt det också är!

När det gäller personen som jag kände, jag kan fortfarande inte förstå att det har hänt. Vi var ett gäng som var och hälsade på familjen idag och kan jag inte ens tänka mig hur de mår. Alla mina böner går till dem och till vännerna av den avlinde.

Hej! Jag heter Emma och jag är världsbäst på att skjuta upp saker. Tanken är att jag ska åka till Finland och hälsa på släkten om ett par veckor och jag har fortfarande inte bokat mina biljetter. Visst, det finns alltid plats på dagbåten, men det skulle betyda att jag måste sova över hos en kusin innan jag kan fortsätta till min mormor. Nej, det är inte hela världen om jag skulle behöva göra det, men jag har bara så svårt att bestämma mig för vad jag vill göra! Help me någon! Dagbåt + övernattning hos kusin eller nattbåt + sova i en hytt tillsammans med massor av okända kvinnor.

Ännu en vecka utomlands är över. London är fortfarande lika underbart till er som tvekade! Det har varit en riktigt intensiv vecka i storstadsvimlet med massor av gående, shopping, tittande, fotande, underground åkning och dåliga skämt. Det märks att jag har samma humor som pappa och syrran!

Precis som efter varje utomlands semester hade jag lite blandade känslor när vi landade på Arlanda. Det är delvis skönt att vara hemma i trygga Sverige, samtidigt som det är lite jobbigt att höra svenska överallt och få den här "oooh vad tråkiga svenskar är!"-känslan. Och nej, jag tycker egentligen inte att svenskar är så tråkiga, men får ändå den känslan efter en semester.

Nu skulle man ju kunna tro att jag rest klart för den här sommaren, men icke! Planen är fortfarande att åka till Finalnd och hälsa på släkten om ett par veckor. Måste bara boka biljetter och det lär ju inte bli billigare ju längre jag väntar.. eller vad tror ni?

Här kommer en bild på "London-gänget". We had fun!

I Hyde Park

Då var det lördag igen och ännu en gång är det äckligt varmt. Värmen innebär att såren i mitt ansikte inte vill läka utan att de tvärtemot svullnar upp. Kul!

Good news people! Mitt ansikte börjar närma sig sitt normala tillstånd! Tack Gud för den svenska sommaren, asolsprit och tvål! Idag tänker jag till och med våga mig ut på lite äventyr.

De här två närmaste dagarna har jag känt mig helt handikappad. När jag kom hem från Madrid åkte jag direkt till Haninge, till min pappa, och självklart är min kalender kvar i stan. Jag har inte haft någon koll på dagarna alls och jag har bara kunnat hålla tummarna att jag inte gjort upp några planer med någon innan jag åkte till Spanien. Hittills har ingen ringt och frågat var jag är så ser lovande ut. Det är ändå hemskt hur hjälplös man kan vara utan en liten bok!

Idag ska jag som sagt ut på äventyr igen. Först åker jag till mitt boende i stan, sedan ska jag hälsa på två finfina flickor i Södertälje.

Här kommer lite uppmuntrande ord för dagen.