Nu ska jag besvara en fråga som.. ja antagligen ingen annan än jag funderat på den närmaste tiden. Varför trivs jag så otroligt bra i kyrkan och på Hillsong? Vad är det som gjort att jag velat gå tillbaka dit år efter år (Finska kyrkan) sen 2005, och vecka efter vecka (Hillsong) i över ett år nu? JO, jag trivs så bra eftersom jag känt mig accepterad där. Jag har alltid tyckt om att engagera mig på olika håll, men jag kan väl inte vara den enda som känner att när man kommer till ett nytt ställe så finns det minst en som kollar lite snett på mig och säkert tänker "vad tänkte hon när hon tog på sig den där tröjan idag?". Nu vet jag inte om det faktiskt är så, men det brukar kännas som det! Där har vi skillnaden i kyrkan. Jag kan helt ärligt säga att jag aldrig känt så i kyrkan.