Idag har jag varit med och delat ut vinterkläder till hemlösa här i Stockholm. Det är när man gör såna saker som man verkligen uppskattar vad man har. De här stackars människorna sover på parkbänkar i (om de har tur) tunna sovsäckar och ofta är det inte ens deras eget fel att de har hamnat där. Jag tycker verkligen att det är våran uppgift som medmänniskor att hjälpa de svagare i samhället. Det spelar egentligen ingen roll hur de har hamnat i sina tuffa situationer, det är inte vår uppgift att döma dem. Alla människor förtjänar en andra chans (eller tredje, eller fjärde eller hundrade chans för den delen också) och om vi som har det bra och har varma sängar att sova i kan göra någonting för dessa människor, varför skulle vi inte göra det? Man behöver faktiskt inte offra mycket mer än bara ett par minuter för att se någon i nöd och kanske stanna upp och se den människan.